Finaste, vackraste, fina, vackra du.

I mitt ganska avancerade bloggmissbruk stöter jag allt oftare på finaste, vackraste, fina, vackra om personer. Det är hittills uteslutande i bloggar skrivna av kvinnor under 40 men där är det desto vanligare. Visst är det fint att man stöttar och peppar varandra, att den som vågar berätta sina mörka hemligheter omfamnas av de finaste, vackraste människorna som finns därute på nätet - men kan de inte applicera en liten aning fantasi och kreativitet på sitt val av adjektiv?

För att stå ut med att ständigt råka ut för det här behövde jag en motpol till allt vad dessa bloggare är: en man, klart äldre än 40, misantrop, gärna t o m på ett annat språk så jag kan vara helt säker på att slippa just de där orden, ja helst ska han inte ens vara bloggare.

Här är svaret på alla mina förhoppningar: shitmydadsays