Ranelida ditt liv

Jag hade svårt för hans person förut, trots att jag uppskattade hans böcker. När han visade sitt hus i ett reportage och talade om hur många (många!) gånger han bytt arbetsrum innan han hittade rätt tänkte jag på att hans fru måste vara en oändligt tålmodig och förlåtande kvinna. När "Stjärnorna på slottet" visades blev det nästan en sport att säga "ingen annan i hela världen kunde ha gjort detta" innan Björn gjorde det - men nu tänker jag allt mer på hans attityd som uppfriskande. I sällskap av en Ranelidlig person kan jag slappna av och sätta ned hälarna i marken då jag går och jag känner inget behov av att hålla tillbaka min personlighet. Människor som närmast ber om ursäkt för sin existens med sin egen uppenbarelse har däremot alltid gjort mig obekväm och lite nervös. Jag upplever det som min plikt att uppmuntra dem - som om mitt inflytande på en person jag kanske träffar bara 15 minuter av våra liv under den tiden skulle kunna leda till en bestående personlighetsförändring! Nu vet jag ju att det bara finns en enda person i världen som kan göra det och till skillnad från mig är den personen blond, solbränd och ser ut att använda vitt kajal för en piggare blick.