Min syster hade i dagarna fått en vänförfrågan från en exväninna på ett socialt nätnätverk. Inget konstigt i sig - men hon betedde sig såpass illa mot syster för många år sen att hon möjligen skulle kunna få ett hej om de sågs men hon är ingen man vill slösa rörelseenergi på genom att stanna och prata. "Varför har hon efter alla dessa år lagt till mig som vän?". Frågan var sannolikt retorisk men en besserwisser av mina mått svarar ändå:
Det kan röra sig om "Facebook-komplex" dvs man addar folk man egentligen inte
ens skulle skicka ett julkort till (eller pissa på om dom brann för den
delen) bara för att det ska se ut som om man har några vänner.
Bidragande orsaker till detta kan vara:
-man har vänner som har hundratals kontakter och då känns det futtigt
att bara ha 13 NÄR ENS MAMMA ÄR INRÄKNAD
-alla man umgås med är ens nuvarande partners vänner från början och man
vill visa att man kunnat skaffa egna någon gång
-man vill komma åt gamla kompisars profil för att man är dålig på
nätstalking men vill veta
-man har börjat sälja Tupperware, Mary Kay cosmetics eller MEANDI-kläder och behöver en kundkrets
-Ens förra partner fick alla dåvarande vännerna i skilsmässan/separationen av någon
anledning...
Elakt och bittert? Det här var bara uppvärmningen på den mailkonversationen.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar