N-genus och t-genus - reale och neutrum eller utrum och neutrum, allt beroende på hur gammal man är- bidrar till att göra svenska till ett relativt svårt språk att lära sig tala korrekt. Varför en stol när det heter ett bord? Varför ett glas när det heter en flaska? Bara i benämningar på människor är det något sånär konsekvent: en man, kvinna, pojke, bagare, farmor, skådespelerska, brottsling, hysterika. N-genus skiljer en människa från ett djur - med få undantag:
Ett barn och ett biträde.
Jag tänker "it rubs the lotion on its skin or else it gets the hose again" här, ett sätt att distansera sig från något - eller är det bara ett slump?
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
1 kommentar:
Ingen slump bara mardrömmar om en galen massmördare.
Skicka en kommentar